Har kollat och spratat alla bilder från min gamla Facebook och även från mina gamla bloggar, så tänkte ge er en bildbomb från tiden då man var lite mindre.

Kyckling gult hår med svart under, haha

Bilden är tagen 2007 och jag saknar denna hårfärg såå

Sommaren 2008

Kryssningen med Micha

Jag har också vart fjrtis en gång i tiden

Thailand 2007 med pappa [Jag saknar dig]

Blev filmad av poppe

Här kommer ett litet tips till er som vill öka er statistik på bloggen lite. Detta är helt gratis och de går på mindre en 1 min att bli medlem. Klicka bara på bilden så kommer ni dit på en gång

Jag minns när domen kom från horätten, då var jag bara 15 år gammal. Jag stod på mammas jobb och var så himla nervös. Tillsammans med mammas jobbarkompis stod vi i förbutiken på Willys när mamma kommer gåendes. Jag kollar henne i ögonen och man ser att hon har gråtit. NEEEJ tänker jag då, detta får inte hända, jag orkar verkligen inte mer nu. Men så säger mamma : HAN FICK 4 ÅRS FÄNGELSE.

Jag visste då inte om jag hade hört rätt eller fel så jag höll istort sett på att svimma. Efter någon minut sätter vi på texten och då stod de om våldtäkten ÖVERALLT. På alla nyhets sidor på nyheterna på TV pratade om om de, och ni kan ju gissa om jag kände mig uttittad dagen efter domen då allt hade tryckts i tidiningarna? Även fast jag VISSTE att de inte var någon som visste att de handlade om mig. Samtidigt kände jag en sån lättnad.

Idag är han fri, vet inte vad han jobbar med eller vart han bor. Jag är alltid rädd när jag går ut, men tänker alltid "Ingen, absolut ingen kommer kunna göra mig illa igen" Jag är verkligen starkare än aldrig förr, fast jag i vissa fall bara vill lägga mig ner och sluta andas och hoppas på att jag inte vaknar.

Jag gick ut med de i aftonbladet 2008 med bild och namn och allt. Allt för att rättsystemet ibland tänker med rövhålet. Ni kan läsa artikeln HÄR så förstår ni precis hur jag menar.

Mitt mål med denna blogg är att kunna hjälpa ungdumar som har de svårt, som mår lika dåligt som jag en gång gjort. Allt jag kommer att tjäna på denna blogg kommer gå oavkortat till ungdomar som behöver hjälp, som med tex en telefon, mat, kläder, busskort osv. Jag ska försöka göra den så stor som möjligt för att kunna hjälpa så många som möjligt.

Jag ska även framöver starta en ungdoms grupp där folk kan få komma och prata av sig, blogg med varandra, eller bara sitta och snacka lite skit liksom. Vad tycker ni om de? Det kan inte alltid vara lätt med att leva på tex ett studie bidrag som ligger på 1000 kr i månaden lika så barnbidraget.

Jag minns själv när jag var runt 12-17 hur mycket jag vill ha men hade inte råd. Jag ville ha just dom där jeansen som alla andra hade, men vi hade inte pengar för dom i vår familj så jag fick drömma om dom istället. Nu vill jag hjälpa dig LITE på travet.

Hej!
Igår hade vi strömarbrott i nästan 24 timmar, så har inte kunnat blogga något fören nu. Har även nördat The Sims3 ett tag för att slappna av lite! Jag håller på att klura ut vem som kan kunna tänka sig fixa min design? Jag som är så kass på sånt. Ingenting av de som står i headern stämmer ju liksom, de är en gamla från en gamal blogg.

Någon frivillig sötnos?

Godmorgon!
Idag är jag helt paj i kroppen eftersom att jag satt och nördade TheSims3 i typ 7 timmar, men som sagt får man ju skylla sig själv? Idag börjar mellandags rean, men nej jag ska inte gå utanför dörren. Tänkte istället visa lite bilder.

Idag fick jag den finaste julklappen jag fått på länge! Jag fick en dator av min underbara pojkvän. Såå som jag verkligen har längtat efter en så att man kan börja blogga på allvar IGEN! Har inte tagit några direkt bra bilder på den men ni ska får se endå.

Ibland kan man känna att de verkligen inte är OKEJ att vara ledsen? Men jag lovar dig över allt annat på den här jorden att de är de mest lagligaste man kan vara. Du ska aldrig behöva känna att någonting är DITT fel, utan de är ödet.

När jag var med om min första våldtäkt när jag var 13 år gammal på Astrid Lindgrens barnsjukhus tog jag på mig all skuld, jag kände verkligen att allt som hade hänt var mitt fel? Det tog en evighet innan jag insåg att de som fakstiskt hände inte var mitt fel, utan HANS! Idag 10 år senare är jag så mycket starkare än vad jag någonsin kunde ana. Jag känner glädje och lycka.

Men när pappa gick bort den 6 juli iår rasade min värld. Jag är bara 22 år gammal tänkte jag, hur kan dom ta ifrån mig pappa redan nu? Vad är de som har hänt honom? Vad dog han av och varför? Ingenting av detta vet jag idag, allt verkar ta sådan tid? Varför ska man inte få veta varför ens pappa dött för? När får jag veta de? Men jag har tagit mig egenom detta väldigt bra, men jag var i chock i flera månader innanjag riktigt fattade att pappa faktiskt aldrig mer kommer tillbaka, men de är OKEJ att vara ledsen!

Den 4 september iår var jag med om ytligare en våldtäkt. Jag och några vänner hade vart ute och festat inne i stans (sthlm) när dom senare på natten stängde och jag något för full ville gå till  mc donalds och kissa. Då följde en av killarna som var med oss, med mig på toaletten och ni kan ju tänka ut resten själva?

Men jag har klart av allt detta. För jag är STARK! Ingen ska få trampa på mig. För de är OKEJ att vara ledsen! du ska aldrig känna att du inte ska få visa känslor, spelar ingen roll vart du än är!

Hej alla Bloggläsare!
Detta kommer att vara en blogg där jag kommer att skriva om känslor, allt som berört mig i livet, och allt jag vart med om osv. Jag kommer även att skriva om mode och äventyr! Så vill du följa mig är de bara att börja läsa! Är de något du undrar över som du kanske inte vågar skriva bland kommentarerna har jag en mail : [email protected]